Vandrar dom tomma stegen

Nu känns det som att skolan drar igång på riktigt.
Som att allt kommer igång nu.
Usch, fasar för det.
Kanske inte är en fördel att sluta tidigt, har ju tusen saker hemma att göra då.
Men om man sluta sent kanske man har det ändå.

Fick iaf en uppgift i engelskan tills tisdag.
Eller 2.
Så jag tog fram mitt skit-cv jag har på engelska från Oz.
Och hitta massa festliga saker från mina månader där.
Det första jag tog fram va massa kort.
Kort som mamma tagit och skickat med Martina till mig.
Det var på sporthallen,
en skärblacka skylt,
släkt och vänner och allt sånt.
Till och med Majsan fick va med.
Så fanns det ett brev med som hon skrivit också.
Så börja jag tjuta som vanligt när jag läste det.
Hur kan man börja gråta över ngt man fick för två år sen?
Ja, för det är faktiskt två år sen.
Kanske för att jag vet hur mycket jag grät då?
Det är konstigt vad några kort och ett brev kan göra.

Nu ska jag iaf ta tag i den där himlarns engelskan.
Kommer aldrig gå.
Är sämst på cv och sånt.
Kan verkligen inte.

Så idag blir det en plugg dag.
Jag som ville plocka svamp med farmor :)