Vandrar dom tomma stegen

Kan även vara så att en nerv ligger klämd i nacken som gör att armen vill hoppa fel, det går strålningar ner i fingrarna plus att det känns som jag vill hugga av någonting i armen. 

Så nu kanske vi börjar om på ruta ett hos en neurolog efter mitt återbesök på ortopeden.

Litet töntigt problem. Men jag är trött på det. Så nu har jag klagat klart och tänker ta helg på riktigt :)

Struntar i att gå in på första bästa ställe för utanför sitter en tiggare och jag vill inte gå in och köpa en jävla kaffe framför någon stackars människa som tigger för att få mat.

Går istället till en annan butik och när jag ska gå ut står det även en tiggare där. På knä och fryser så mycket att han skakar. Jag vet att jag har 6 kr i väskan och letar efter dom men hittar bara två och jag vill inte leta för länge för att jag anser det pinsamt.

Jag tycker det är pinsamt att leta efter pengar till en stackars människa som har sjunkit lägre än vad hen förmodligen någonsin trott. Som ber på sina knän om några få kronor som vi anser att vi inte kan/vill ge. 

Så med ångest för att inte ha gett alla kronor och med gråten i halsen sitter jag här med min jävla kaffe.

Jag skulle såklart ha gett honom den också!

Vet inte ens vad jag ska säga. Tycker det är vidrigt och så jävla onödigt och barnsligt. Det går inte ens att beskriva. Men det kan omöjligt ha varit en sån stor grej som kunnat orsaka allt det här! 

Jag fräser även fast jag inte vill och mest mot dom som bryr sig mest om mig och det leder till ständig ångest efter jag umgåtts med någon typ.

Jag vill inte vara elak, jag vill inte bete mig såhär. Men jag vet inte hur jag ska lösa problemet.

Önskar jag hade massa pengar så jag kunde gå i terapi eller något för det sägs ju att sånt hjälper. Dock har jag sen barnsben inte trott på sånt. Men om jag ger det en ärlig chans kanske det kan fixa till mitt problem. 

Så en hyfsat billig terapeut sökes. Bra ska hen gärna va oxå!

Jag skulle inte ens säga att jag inte trivs med mitt liv. Är faktiskt rätt nöjd för stunden, måste va ngt som ligger och spökar någonstans. 

Så nu får det fan va bra! Nästa vecka ska jag leta upp ett sätt så jag kan lösa det här. Både för min och alla i min omgivnings skull. För snart orkar inte ens jag med mig själv, och hur ska då alla andra kunna göra det?

Hade hoppats det kändes bättre om jag skrev det här. Det gör det inte. Väx upp!

Tysklandsresan va skitkul och den bjöd på många skratt, buss som inte startade samt kall mat och fruktansvärt dålig service på Sibylla i Ljungby. Ska aldrig mer sätta min fot där!

Men nu har jag ännu ett minne för livet och alkohol så jag klarar mig ett bra tag :) Till Tyskland tänker jag lätt åka igen!

Tack mamma, Nisse och Carro :)

Jag sitter här och behöver använda böckerna. Men har ingen motivation alls!

Och efter flera dagars frånvaro förklarar läraren vad han menar med sin uppgift klockan 20.00, villet betyder att det är försent för min del.

Tjoåhej, välkommen till att jag till 99% kommer behöva komplettera! 

Att jag aldrig kan bestämma mig för utan att vela. Har mailat studievägledaren iaf så att hon kanske kan ge mig några bra tips! :)

Det är märkligt va vissa saker kan göra skillnad extremt mkt när det drabbar någon som står en nära. Brukar ge pengar till det mesta men den här månaden ska jag köpa ALLT som går i rosa 💗

 

Idag drar serien igång så dax att tagga till lite. Hoppas verkligen att min tå håller. Töntiga, fåniga, elaka jävla blånagel som följer efter mig för tredje säsongen nu. Spelar ingen roll att den är fin till säsongen börjar, den blir blå och ramlar av lagom till säsongen är slut ändå. 

Men bara att försöka tänka på ngt annat och kämpa fram oss till en seger!

 

Min fina pappa har dessutom fixat en resa till Manchester i mars för att se United spöa Tottenham :) Det ser jag fram emot, känns dock som en evighet bort. Men den som väntar på ngt gott heter det ju :)