Vandrar dom tomma stegen

Tillbaks på jobbet igen efter att ha försökt läka i en vecka.
Det gick sådär.
Höll på att börja gråta några gånger och få panik men jag klarade mig bra.
Men på vägen hem brast allt och jag stortjöt.
Imorgon ska jag klara mig hela vägen hem!

Sen var jag uppe i lägenheten och skruva lite.
Så tråkigt att det blivit såhär.
Dessutom är det tråkigt att packa!
Jag hoppas jag får en chans till.

Pratade med en psykolog i nästan en halvtimme också och det kändes skönt.
Så jag fick en tid den 10 november.
Hoppas det funkar bara :)

Nu ska jag ladda inför pensionärsjävlar.
Det verkar ju va skitkul :D