Vandrar dom tomma stegen

Gårdagskvällen va riktigt trevligt (det jag minns iaf)
Kanske blev mycket alkohol och alldeles för mycket pinsamheter så för första gången på länge har jag lite ångest.
Vill inte veta hur många som har mig och fröken rask hoppandes på film, skitans!
Men annars vare bra :)

Annars har jag även insett att jag har kommit rätt långt på vägen, vi har båda två.
Det känns för himla bra faktiskt, men det kommer nog springa iväg i huvudet ikväll.
Och för er som tror ngt, så har ni garantera helt fel.

Men nu skulle jag iaf älska den människa som kom med chips till mig!
Grill tack!